måndag 18 augusti 2008

NPD



Jag fortsätter med mina flashbackreferat. Nu om NPD som jag tidigare rapporterat om i min huvudsida.
Här - här - här - här och här finns mera om NPD-personer som ledare.

Här följer det senaste om NPD-personer, skrivet av sciuridae.

NPD =
Narcissistic Personality Disorder = Narcissistisk personlighetstörning.

Citat:

Att sakna empatisk förmåga är så mycket mer än att bara inte kunna tycka synd om en medmänniska. Vi använder oss av den empatiska förmågan hela tiden, för att förstå människorna och världen omkring oss. Genom att läsa av våra medmänniskors känslor så kan vi också göra en mängd förutsägelser om hur de kommer att tänka och handla. Vi förväntar oss att alla omkring oss ska kunna både ta emot och sända ut de här signalerna. Eftersom NPD-personen saknar denna förmåga blir världen också mera skrämmande och oförutsägbar. Dessutom tvingas de försöka leva upp till omvärldens förväntningar genom att mekaniskt lära in vad som är den förväntade känslomässiga responsen på olika situationer - att fejka känslor helt enkelt. Inte sällan blir de genom sådan träning skickliga manipulatörer - eller skådespelare. Men eftersom alla känslouttryck de visar upp är fejkade så blir det också svårare för dem att kalibrera sin moraliska kompass. Om de inte fejkar sorg vid dödsfall betraktas de som hjärtlösa skitstövlar, men om de fejkar kärlek till någon och bluffen blir avslöjad, ja, då blir de också kallade hjärtlösa skitstövlar. Det är lätt att inse att en NPD-person måste trivas mycket bra i en miljö som Knutby-församlingen där alla går runt och undertrycker sina känslor, där “kärlek inte har med känslor att göra” (t.ex. i Gemets häpnadsväckande predikan). Genom lydnadsläran kan NPD-personen att känna sig trygg med sin omvärld, eftersom alla, för henne obegripliga, känslor helt enkelt har förbjudits.


Det är vanligt förekommande att NPD-personer utsätter sin omgivning för olika slags utpressning och påläggande av skuldkänslor - ett vanligt tema är att de anklagar sina anhöriga för att inte älska dem tillräckligt mycket. De anhöriga kämpar och kämpar för att vara till lags och duga, de bär ständigt både filttofflor och silkesvantar för att inte ådra sig NPD-personen missnöje, men de kämpar också förtvivlat med att försöka bevisa för NPD-personen hur mycket de faktiskt älskar honom eller henne. De närstående inbillar sig att bara de lyckas övertyga NPD-personen om sin osjälviska kärlek, så kommer de även att få kärlek tillbaka - men eftersom detta inte är möjligt så är kampen förstås förgäves. Men man undrar om detta kan vara relevant för morden i Knutby, eftersom det både finns någon/några som - “av kärlek?” - har utfört morden och en mängd personer som på olika sätt skyddar brottslingarna.

Inga kommentarer: